lördag 19 september 2009

Det där med spikmattan!

Jag testade ju mammas spikmatta för ett tag sedan och visste därmed vad som väntade mig när jag skaffade en egen. Att det gör ontont till en början, bara ont efter ett tag, för att sedan övergå till ontskönt och avsluta i en märkligt varm och skön känsla.

När jag testade min egna spikmatta för första gången lyckades jag aldrig nå den där riktigt sköna känslan. Jag var stel som en pinne och tittade konstant på klockan för att se när de där 20 minuterna gått. En besvikelse!

Nu har jag gett spikmattan ett par chanser till, det går bättre och bättre. I morse la jag mig på den på morgonen efter att jag hade varit uppe en stund och druckit en kopp te. Då fick jag för första gången till den där riktigt sköna känslan. Jag tror att det kanske är så jag får göra det, att bara lägga mig en liten stund när jag känner för det inte hålla på och ställa klockan.

Spikmattan, jag tror nog att jag lär mig älska den snart!

Inga kommentarer: