tisdag 6 december 2011

Det smala är inte alltid det sunda.

Ni vet de där människorna som kan äta precis vad som helst, utan att gå upp ett endaste gram. De äter och äter, men ingenting händer. Ett tag ville jag vara en sådan människa, jag tyckte att det verkade otroligt praktiskt. Jag tror inte att jag är ensam. Smal är det ideal som många strävar efter. Att det är så är kanske inte så konstigt, övervikt ställer till det på många punkter och det verkar ju så enkelt att vara smal. Eller?

Jag har några gånger fastnat framför ett ganska vidrigt program på tv3 som heter "Supersize vs Superskinny". Trots att det är ett ganska vidrigt program är det rätt så intressant. Mycket kortfattat ska en gravt överviktig person byta diet med en gravt underviktig. Det intressanta med programmet är att, när vad deltagarna äter analyseras, visar det sig ganska ofta att det är den överviktiga som äter sundast. Anledningen till varför de överviktiga går upp är för att de äter alldeles för stora portioner. Det finns undantag, det är inte så här i varje program, men visst är det ändå intressant?

Fattar ni min poäng? Det går inte att sätta likhetstecken mellan smal och sund. De där som äter precis vad som helst utan att gå upp ett gram, hur ser de ut på insidan? Tänk också på hur ofta man ser smala människor som röker. Ingen match att springa ifrån dessa! :-)

Nu menar jag inte att alla smala människor är osunda och självklart är inte alla överviktiga människor sunda. Med övervikt kommer ofta många bekymmer med hälsan. Men vad betyder egentligen smal och tjock? Vad är egentligen normalt? Jag har försökt tänka bort de etiketterna, istället för att sträva efter att bli smal strävar jag efter att bli sund och vältränad. Jag är helt klart normalviktig men skulle säkert kunna banta ner mig några kilo till om jag ansträngde mig, men varför skulle jag? Det skulle inte ge mig något och förmodligen skulle jag inte orka träna lika mycket då.

Om ni ännu inte förstår min poäng kan ni titta in hos den här tjejen. Är hon tjock? Hon kallar sig själv för det och visst är hon stor och en bit från det så kallade idealet Men kan man verkligen vara tjock och klara ett maraton på löpband? Sara har klarat det och mycket annat. Det går att sätta många etiketter på henne, jag känner henne bara genom bloggen, stark, vältränad, modig, hälsosam, men tjock? Knappast!

Avslutningsvis vill jag ge ett råd till dig som kämpar med vikten. Flytta fokus, fokusera inte på vad vågen visar, fokusera på hur du mår. Vad vågen visar säger egentligen inte speciellt mycket!

Slut på dagens långa pladderinlägg! Må så gott alla!

1 kommentar:

Träningsglädje sa...

klokt tänkt! har sett programmet några gånger men inte reflekterat över vad de faktiskt äter...